Inskränkningar i upphovsrätten

Olika sätt att begränsa upphovsmannens ensamrätt

Med anledning av samhällsmässiga avvägningar har inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt gjorts i upphovsrättslagens andra kapitel. En orubblig ensamrätt skulle både innebära stora praktiska problem och omöjliggöra ett fungerande informationssamhälle. Inskränkningarnas främsta syfte är att ge allmänheten tillgång till skyddade verk. Inskränkningar är endast tillåtna i upphovsmannens ekonomiska rätt, d.v.s. förfoganderätten. Namnangivelse ska fortfarande ske i överensstämmelse med god sed och verket får inte ändras i större utsträckning än användningen kräver.

Inskränkningarna gäller i huvudsak offentliggjorda verk, d.v.s. verk som med upphovsmannens samtycke har gjorts tillgängliga för allmänheten exempelvis genom utgivning eller spridning på internet.

De regler som inskränker ensamrätten är av tre slag:

- Regler som medger fri användning utan upphovsmannens samtycke, t.ex. rätten att kopiera för privat bruk enligt 12 § URL.

- Tvångslicenser som innebär att samtycke från upphovsmannen inte behövs men att ersättning ska utgå, t.ex. rätten att framställa antologier för undervisningsändamål i 18 § URL samt rätten att framföra ljudupptagningar och använda ljudupptagningar i radio- och tv-sändningar, 47 § URL.

- Avtalslicenser som innebär att ett kollektivt avtal skrivs med en upphovsrättsorganisation om nyttjande av verket mot överenskommen ersättning. Ett exempel på detta är Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal som har sin grund i 42 c § URL.

Kopiering för privat bruk 12 § URL

I och med att den nya upphovsrättsliga lagstiftningen trädde i kraft den 1 juli 2005 har möjligheten att kopiera för det egna bruket begränsats. Var och en har rätt att för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk med undantag för litterära verk i skriftlig form. Ur litterära verk i skriftlig form, såsom till exempel kurslitteratur och andra böcker, är det endast tillåtet att framställa begränsade delar. En begränsad del kan till exempel vara ett kapitel eller ett annat avgränsat avsnitt i en bok. Det är alltid fråga om en mindre del och kan aldrig vara så mycket som hälften eller nästan hälften av ett verk. Kopieringens tillåtlighet ska bedömas utifrån ett helhetsperspektiv och det är därför inte tillåtet att kopiera en begränsad del av ett verk en dag och en annan begränsad del en annan dag och på så sätt kringgå bestämmelsen. Handlar det om verk av begränsat omfång, exempelvis en dikt eller novell, är det emellertid tillåtet att kopiera hela verket.

Rätten att kopiera för det privata bruket gäller endast exemplar som har offentliggjorts med samtycke av upphovsmannen, d.v.s. verk som har tillgängliggjorts lovligen för allmänheten (= lovlig förlaga). Kopiering av till exempel olagligen utlagda ljud- eller textfiler är därför inte tillåtet.

Med privat bruk innebär framställning för eget privat behov eller för den närmaste familje- och vänkretsen. I och med bytet från ”enskilt bruk” till ”privat bruk” har lagstiftaren velat markera en förändring av den svenska bestämmelsen som efter lagens ikraftträdande den 1 juli 2005 innebär att det inte längre är tillåtet att kopiera för enskilt bruk till kolleger på arbetsplatsen. Det är inte heller tillåtet att framställa fler exemplar än ett eller några få exemplar.

Enkelheten att kopiera datorprogram samt det kommersiella värdet av dessa har medfört att särskilda regler för datorprogram har ansetts nödvändiga. Huvudregeln är att datorprogram inte får kopieras för privat bruk. Undantag för vissa praktiska kopieringsåtgärder har emellertid gjorts. Köparen av ett program har till exempel rätt att framställa exemplar nödvändiga för att programmet ska kunna användas för det avsedda ändamålet och även göra ändringar i samma syfte. Ett heltäckande undantag har gjorts för digitala framställningar av sammanställningar i digital form.

Lärares och elevers upptagningar av egna framföranden av verk 14 § URL

För undervisningsändamål har lärare och elever rätt att göra upptagningar av sina egna framföranden av verk. Såväl ljud- som bildupptagningar är tillåtna. Det är inte tillåtet att använda upptagningarna för andra ändamål eller i andra sammanhang på en skola, till exempel vid en personalfest.

Bibliotekens och arkivens kopieringsrätt 16 § och 42 d § URL

Så gott som allt material på biblioteken och mycket av det som finns i arkiven är skyddat av upphovsrättens regler. I dessa miljöer kan det i vissa syften vara påkallat att till exempelvis vid behov kunna komplettera samlingarna med svårtillgängliga och eventuellt utgångna verk. En särskild kopieringsrätt har därför införts med hänsyn till vissa arkivmyndigheter och bibliotek och som tillåter kopiering

- för bevarande, kompletterings- och forskningsändamål. Denna kopiering kan ske i all form.

- för utlämning till lånesökande av enskilda artiklar eller korta avsnitt eller av material som av säkerhetsskäl inte bör utlämnas i original. Utlämning till lånesökande får endast ske i pappersform.

- för användning i läsapparater. Denna kopiering kan ske i all form.

Kopiering av datorprogram är undantagen bibliotekens- och arkivens kopieringsrätt.

Lagstiftaren har genom att införa en ny avtalslicens på biblioteksområdet öppnat upp möjligheter för biblioteken och arkiv att till lånesökande sprida enskilda artiklar, korta avsnitt eller av material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original, i andra former än i pappersform. För att det ska bli verklighet krävs att avtal tecknas mellan upphovsmännen och biblioteken som reglerar en sådan spridning (42 d § URL).

Framställning av exemplar till funktionshindrade 17 § URL

Den nya lagstiftningen innehåller en rad nyheter för funktionshindrades möjligheter att ta del av verk. Var och en får på annat sätt än genom ljudupptagning framställa sådana exemplar av offentliggjorda litterära och musikaliska verk samt alster av bildkonst, som personer med funktionshinder behöver för att kunna ta del av verken. Det måste finnas ett samband mellan användningen och funktionshindret. Exemplar som framställs på detta sätt får också spridas till de personer som har funktionshinder. Om fler än några få exemplar överlåts har upphovsmannen rätt till ersättning.

De bibliotek och organisationer som regeringen beslutar i enskilda fall får även

- överföra exemplar av verk som framställts på ovanstående sätt till personer med funktionshinder som behöver exemplaren för att kunna ta del av verken.

- framställa ljudupptagningar av litterära verk som personer med funktionshinder behöver för att kunna ta del av dessa samt sprida och överföra verken till samma personer.

- framställa exemplar av verk som sänds ut i radio eller tv och av filmverk som döva eller hörselskadade behöver för att kunna ta del av verken, samt sprida och överföra exemplar av verken till dessa personer. Till exempel kan ett barn med hörselskada behöva ta del av ett med teckenspråk särskilt anpassat exemplar av film.

Den framställning, spridning och överföring som sker i enlighet med ovan får inte ske i förvärvssyfte och exemplaren får inte användas på annat sätt än som beskrivits. När bibliotek och organisationer sprider exemplar eller överför exemplar på ett sådant sätt att personen får ett exemplar av verket har upphovsmannen rätt till ersättning.

Skolantologier 18 §

Bestämmelsen som tillåter framställning av samlingsverk för användning i undervisning är en så kallad tvångslicens vilket innebär att tillstånd från upphovsmannen inte krävs men att denne har rätt till ersättning för nyttjandet. Har fem år gått sedan ett litterärt eller musikaliskt verk utgavs är det fritt att återge mindre delar av detta eller sådana verk av litet omfång, i ett samlingsverk. Samlingsverket ska vara en sammanställning av verk från ett större antal upphovsmän och framställt för att användas vid undervisning. En antologi ska för att få kallas samlingsverk, vara resultatet av ett visst mått av individualitet och originalitet så att verkshöjd uppnås. Enklare sammanställningar kräver således tillstånd från upphovsmännen. Verk som tillkommit för att användas vid undervisning får inte tas in i skolantologier. Bestämmelsen är inte tillämplig på filmverk.

Nytt i denna bestämmelse sedan den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 2005 är att det har införts ett krav att framställning i enlighet med ovan inte får ske i förvärvssyfte. Ett exempel på nyttjande utan förvärvssyfte är att en skola på egen hand framställer en antologi eller att en antologi framställs av någon utomstående på beställning av en skola eller annat organ inom undervisningsväsendet.

Ersättningen till upphovsmännen för nyttjandet regleras genom ett skolboksantologiavtal som har slutits mellan Svenska Bokförläggareföreningen och Sveriges Författarförbund och som kan läsas på Sveriges Författarförbunds webbplats. Skolboksantologiavtalet finns också att läsas på SLFF:s medlemssidor (medlemsskap krävs).

Konsumtionsprincipen - fri spridning och visning 19-20 §§

Huvudregeln är att när ett exemplar av ett verk, exempelvis en utgiven bok, har med upphovsmannens samtycke överlåtits inom EU får exemplaret fritt spridas vidare genom utlåning och försäljning utan upphovsmannens tillstånd. Detta kallas konsumtionsprincipen och innebär att upphovsmannens ensamrätt till exemplaret är konsumerad genom överlåtelsen. Bibliotekens utlåningsverksamhet har exempelvis sin grund i den fria spridningsrätten. Från utlåningsrätten undantas exemplar av datorprogram, för sådana krävs upphovsmannens tillstånd. Nytt från och med den 1 juli 2005 är också filmverk undantas från utlåningsrätten. Uthyrning kräver upphovsmannens samtycke oavsett i vilken form verket förekommer.

När ett verk har givits ut får de exemplar som omfattas av utgivningen också visas offentligt. Detsamma gäller när en konstnär överlåtit ett exemplar av ett konstverk.

Det är viktigt att observera att konsumering endast aktualiseras vid överlåtelse av exemplar och kan därför inte förekomma vid tillgängliggöranden i datornätverk.

Konstverk som förekommer i film, television och på bild 20 a §

Var och en får genom film eller tv-program låta ingå konstverk om förfogandet är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller tv-programmets innehåll. Det gäller även konstverk som förekommer i bakgrunden av en bild eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild. Begreppet konstverk omfattar även fotografiska verk, brukskonst och byggnadskonst. Rätten gäller under förutsättning att det konstverksexemplar som tas in i filmen, tv-programmet eller bilden är ett exemplar som har utgivits eller överlåtits av upphovsmannen.

Citaträtt 22 §

För att den ensamrätt som det upphovsrättsliga skyddet ger inte ska inkräkta på den allmänna diskussionen och det fria meningsutbytet har en rätt givits till var och en att citera ur offentliggjorda verk. Journalister, författare och andra är ofta i behov av att återge delar av annans verk för att till exempel kritisera eller belysa verket. Vore det inte möjligt skulle informationsfriheten i samhället starkt beskäras.

Rätten att citera gäller endast offentliggjorda verk, d.v.s. verk som med upphovsmannens samtycke tillgängliggjorts för allmänheten. Citat ska stå i överensstämmelse med god sed och vara motiverat av ändamålet vilket innebär att det inte är tillåtet att citera i vilket syfte och i vilken omfattning som helst. Att återge delar av annans verk i syfte att lyfta fram eller krydda den egna texten är inte tillåtet. Det är inte heller tillåtet att använda citat i reklam. Återges annans text som ett led i den egna texten i ett kritiserande syfte eller i syfte att understryka ett eget ställningstagande är det okej.

Huvudregeln är återhållsamhet vid användandet av andras verk och hur omfattande ett citatet får vara beror på verkstyp och i vilken framställning det förekommer. I exempelvis vetenskapliga och kritiska framställningar kan en längre citering vara berättigad och när det handlar om kortare verk som till exempel dikter, kan ett fullständigt återgivande vara motiverat.

Rätten att citera förekommer inom alla verkskategorier utom på bildkonstområdet där andra regler gäller. En tillåten citering förutsätter hänvisning till upphovsmannen och dennes verk.

Kopiering för undervisningsändamål 42 c §

Fram till 1973 skedde all kopiering i skolorna med hänvisning till rätten att för enskilt bruk framställa exemplar av verk. Då kopieringen blev för omfattande tillkom avtalslicensen i upphovsrättslagen som innebär att Bonus Copyright Access med stöd av avtalslicensen, för bl.a. SLFF:s medlemmars räkning, ingått flera kopieringsavtal med organisationer, företag, myndigheter, skolor, universitet med flera. Avtalen har täckt reprografiverksamheten i bland annat grundskola, gymnasium, universitet och högskola.

Det har tidigare endast varit möjligt för skolor att teckna avtal som ger rätt att kopiera men i och med den nya lagens ikraftträdande har lagstiftaren gett möjlighet att teckna avtal som reglerar även framställning i andra medieformer. På skolsidan finns idag tecknat ett avtal som reglerar lärares rätt att kopiera och göra utskrifter från nätet. För mer information om lärares rätt att kopiera i enlighet med avtal, se Bonus Copyright Access webbplats. Mer information finns även på SLFF:s medlemssidor.

7 juli 2017